Svensk blues, och den svenska bluesens historia.Vilket ämne, så oerhört svårt att ringa in. Svensk musik associeras först och främst med hambo och tjoa. Så är det. Dragspelsmusik och logdans. Det hade varit enklare om man hade kunnat hålla sig inom det spektrat av den enkla anledningen att ska man avhandla ämnet svensk blues kommer man att behöva gå utomlands för att hitta den svenska bluesens influenser.

Peps Persson Skånepågen associeras gärna till vad som kan kallas den svenska bluesen. Men inte ens han verkade kunna hålla sig till genren när han valde att ändra namnet på sitt band från Peps Bluesband till Peps Blodsband och dessutom börja spela reggieinfluerade låtar. Ja, det blir kruxigt att hålla sig till ämnet.

Totta Näslund kanske kan hjälpa till. Sandvikenpojken men även här är vi ute i periferin av musikgenren och kan endast med svårighet säga att vi fortfarande talar om blues. Näslund förknippas till exempel med Nationalteaterns låtar och även om han hade sitt eget Tottas bluesband får man nog anse att han kom att slå an tonen vad gällde svensk proggmusik. En av Tottas stora influenser var ett av de största namnen inom bluesen, Muddy Waters. När det gäller blues kommer den ursprungligen just från de svarta musikerna i USA och bluesens rötter härstammar från bomullsfälten och de svarta slavarnas sång. Även gospeln hade bluesinfluenser men att utifrån dessa rötter koppla samman det amerikanska slaveriet till svensk blues känns en aning övermaga. Svenskarna har visserligen alltid kunnat stoltsera med skickliga och bra musiker men när det gäller blues får vi nöja oss med att vara wannabes.

Vi ska dock inte misströsta. Svenska musiker sätter sin egen prägel på musiklivet och musiktraditionerna. Att inlemma den svenska själen i musikskapandet är vår styrka och vad som bör framhållas när det gäller svensk musik.